Det gick bra hos doktorn idag. Kändes bra att han tog mig på allvar. För jag vet med mig en del andra som inte blivit tagna på allvar. Men här ifrågasattes ingenting, och det känns skönt. Och läkaren tyckte det var bra att jag hade arbetsträningen att gå till, för sitta hemma nu var det sista jag skulle göra. Och det känner jag ju själv också. Men får se vad de säger på "jobbet". De ville att jag skulle vara hemma imorgon iaf, och inte stressa mer denna veckan. Känns skönt att det inte blev någon sjukskrivning iaf, istället blev det medicin. Vi får hoppas att den hjälper. Är dock lång inkörssträcka på den.

Sen vart det att åka på apoteket och hämta ut medicinen. Vi tog en snabb kopp kaffe på caféterian på sjukhuset och sen åkte vi och hämtade lilleman på dagis. Älskade barn! Han var glad som en liten solstråle. Det var annat än när jag lämnade honom. Sen på väg hem från dagis stannade vi ute och lekte och busade lite, vilket blev väldigt uppskattat av lilleman.

Och efter hemkomsten har vi mest tagit det lugnt, lagat lite mat och så. Idag gjorde jag potatisgratäng och fläskfilé, ibland måste man få lyxa till det! Och det var verkligen supergott!! Muuums!

Nu sover lillherrn, och vi vuxna ska ta oss en kopp kaffe. En väldigt efterlängtad kopp kaffe. Muuums!

Är hemma idag, men lilleman är på dagis. Han är där för att jag ska till läkaren idag. Fick en tid kl 11 idag. Och jag hoppas att jag kan få lite hjälp med mitt mående. Har kommit fram till att jag istället för att känna mig misslyckad ska känna mig stolt, stolt över att jag för en gångs skull tagit tag i saken själv. Jag ringde själv samtalet. Jag bad själv om hjälp. Och allt det innan det gått för långt. Det känns bra. För jag har varken tid eller lust att sjunka långt ner i mörkret igen. Så nu ska jag ta tag i detta redan från början, så kanske allt jobbigt känns lättare mycket fortare, det är min förhoppning iaf.

Det var jobbigt att lämna Anton på dagis i morse. Han var så himla ledsen. Han fick utbrott för varje klädesplagg jag tog av honom av ytterkläderna. Han ville minsann inte alls vara på dagis. Han ville gå ut och cykla med mamma han, lillesöt. Älskade älskade barn. Det gjorde så otroligt ont i mammahjärtat att gå därifrån när han var så ledsen och bara grät efter mamma. Det var bland det jobbigaste jag gjort. Och ja, jag bölade som ett litet barn på vägen hem. Kändes förmodligen extra mycket för att jag själv är en smula skör just nu. Men herrejisses vad jobbigt det var. Och jag ska hämta honom tidigt idag, sen ska vi mysa och umgås, leka och busa. Mammas älskade lilla skatt! Men tyvärr fick han lov att vara på dagis idag, så jag kan gå till läkaren i "lugn och ro", så att jag inte missar att ta upp något. Måste ju även ta tag i måendet fort så att jag kan vara en bra och glad mamma.

Nu ska jag strax gå ut till tvättstugan och boka om en tvätt tid. Hade en idag men det krockar lite. Så vi bokar av den och bokar in en ny istället. Det är soffklädslarna som ska tvättas, det är ett måste.

Nej nu blir det till att sluta svamla, ska ta och göra mig klar att gå. För det blir en omväg att gå till tvättstugan först.

Tänkte även bjuda på lite bilder på underbara lilleman. Min fina älskade lilla prins!

Glad kille på Ica Maxi idag. Precis efter att vi hade ätit en varsin korv.

Underbara unge! Bilden är tagen häromdagen då vi var ute och busade :)

  Lillbusen när vi var hemma och hälsade på hos Antons kusiner!

Sist men inte minst kommer en bild på mina nya skor jag köpte på Ica Maxi igår. Kände att jag behöver en liten färgklick! Hihi.

Tänkte att det var lite bilddags igen. Tror att det brukar vara uppskattat av er läsare ;) Dock tar det ju faktisk emot en del att lägga ut bilder på mig från när jag var som störst. Haha, eller ja, på denna bilden är jag ju ändå inte som störst. Som allra störst var jag när lilleman låg i min mage. Under graviditeten gick jag upp över 32 kg. Inte att leka med. Men ja, denna bild är jag helt ogravid på. Enligt datumet på bilden är den tagen i september 2010.

Denna bild bör vara från innan flytstart. Men vet inte om datumet på bilden stämmer.

Och denna bilden är från idag. 47 kg lättare. ( räknar viktnedgången från flytstart ). Sen operationen den 13:e december är det -30 kg!

Och sedan lilleman låg i min mage så är det hela 54 kg minus på vågen.

Det är faktiskt helt sinnessjukt.

Man kan inte alltid vara stark. Det är bara så det är. Och just nu, just nu är jag inte stark. Känner mig svag, känner mig liten, känner mig rädd. Allt känns bara kaos inuti. Har försökt ta tag i det, men det blir med små små steg åt gången. Men jag är på väg. Har gjort vad jag kan i nuläget för att förändra situationen, förbättra.

Har mest bara ångest. En panik känsla som äter upp mig inifrån ut och ut, klöser, river, bränner, gräver sig ut. Och själv känner jag bara för att springa så fort benen bär mig, åt ett helt annat håll, för att komma bort bort bort, från denna jobbiga känsla. Men jag kommer ingenstans. Står och stampar på samma plats, samtidigt som det jobbiga sköljer över mig, äter mig levande. Det är så det känns.

Har ringt vårdcentralen idag. De återkommer på torsdag med en tid till mig. Detta är nog första gången jag söker hjälp själv, frivilligt och på egen hand. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vet inte om jag ska känna mig stark eller svag. Känns på något vis bra att jag nu tar tag i detta själv, innan det gått för lång. Men en annan sida av mig säger att jag är svag, som inte stod ut längre än så här. Vet inte vilken sida av mig jag ska lyssna på.

Jag är otroligt tacksam över att jag har min fina lilla familj. Dom får mig att le trotts att allt annat utanför känns så kiss. Älskar mina fina grabbar, dom är luften i mina lugnor, mina allt.

Kan börja med att säga att jag känner mig mer död än levande. Är så himla trött och slut på.

Natten som var sov jag inte många minuter. Varför vet jag faktiskt inte. Kände mig inte nervös inför arbetsträningen. Kunde helt enkelt inte sova bara. Somnade till några minuter här och var. Hade ställt klockan på 5 i morse. Så då klev jag upp. Men väckte Anton en stund senare.

Lämnade Anton på dagis strax efter halv sju i morse. Han var så lyckligt över att få äta frukost på dagis han, lillesöt. Man han var först där bland barnen i morse, iaf först på sin avdelning. Men det gjorde ingenting, han var så nöjd ändå.

Sen satte jag mig på bussen kl 7. Och var framme precis i tid, så det tog runt en halvtimme att komma bort dit där jag arbetsträngar. Satt och lyssnade på musik på bussen, och allt kändes bara bra.

Och dagen gick fort. Och det var väldigt roligt idag! Än om det var en smula enformigt. Det gör ingenting, kommer nog trivas bra där!

Sen hem, äta lite lunch och sen hämta lilleman på dagis. På dagis frågade dem om Anton haft vattkoppor, och det har han inte. Och dom undrade för att det nämligen går sådana på dagis nu. Så det är väl bara att vänta och se, om Anton blir smittad eller inte.

Sen efter dagis har vi varit ute och lekt. Och varit och kastat lite kartong som skulle till återvinningen. Och sen hem och laga mat. Varit en rätt mysig eftermiddag. Men nu är jag sååå grymt trött.

Är så tröt så jag till och med överväger att spela in det jag vill se på tv, och sen bara slänga mig i säng. Kan man göra det? Kan man gå och lägga sig halv nio? Det är onekligen frestande!!

Just nu står sconsen i ugnen, så snart blir det mysfrukost! Ute skiner solen, underbart! Kanske klär vi på oss och går ut efter frukosten.

Jag skulle egentligen börjat arbetsträna idag. Men eftersom vi precis haft magsjuka så är jag inte välkommen där ännu. Så jag börjar på måndag istället. Det ska bli spännande! Så vi tar och stannar hemma denna veckan ut och myser, och sedan börjar allvaret på måndag! Uj, känns lite nervöst faktiskt!

Vet inte riktigt vad vi ska hitta på idag. Hoppas på att vi går ut och leker lite idag också. Igår var vi ut och lekte en lång stund, lekte i lekparker. Till och med JAG klättrade i klätterställningar och åkte rutschkana! Oj oj oj, blev som barn på nytt. Minns inte ens när jag gjorde något sådant sist. Det var helt fantastiskt. Trodde jag skulle ha massor med träningsvärk idag. Men lite stel bara, inget ont. Toppen!

Vad gör ni idag?

Underbara sol ute idag! Vi har varit ut en kort sväng. Och vi ska ut igen sen. Just nu sover lilleman, och sen när han vaknat ska vi stoppa något i våra maga och sen ska vi gå ut en stund till! Just nu är det 12 plusgrader ute! Det blåser i och för sig, men värmen gör att det inte ens blåser kallt. Så det är härligt.

Just nu sitter vi och dricker en kopp kaffe, smakar fantastiskt! Har ont i huvudet, så hoppas på att kaffet ska hjälpa till och göra det bättre. Annars får jag väl ta mig en tablett lite senare.

Jajustja, har tvätt att hänga också. Får fixa det innan vi går ut.