Fortfarande Söndag, så vitt jag vet. Och städningen är klar. Det enda jag är missnöjd med är att jag aldrig satte igång någon fler maskin tvätt. Men det är ju å andra sidan inte för sent ännu!

Har dammsugat och torkat golvet. Och vad gör då inte lilleman, nästan standard, efter man städat, jo han spiller yoghuty över halva golvet.. Meeen det är ju inte hela världen. Eftersom jag har trasor och skurgrejer i högsta hugg idag så var det ju bara att torka upp det på en gång :)

Blev supersen lunch idag. För Anton sov så himla länge. Det blev lassange, himla gott är det! Middag har vi inte klurat ut något ännu, men vi kommer väl på något. Just nu sitter vi och myser med lite fruktsallad, muums! Det är så gudomligt gott. Men Anton skulle minsann bara ha "äpplor" han. Så ja, han fick sina äpplor, och så la jag dit lite päron också ;) Det ser ju lika dant ut när det är skurit så, och säger man att det är äpple så äter han ;)

Sen står det duschning på schemat idag också! Idag måste det ske, för oss alla tre. För jag har ju bäddat rent alla sängar. Och det vill man ju inte ha gjort helt i onödan ;) Blev ingen dusch igår, var alldeles för slut på.

Nu har jag intressant att komma med, så jag avrundar här. Kanske kommer det något fler inlägg senare. Man vet aldrig.

Söndag. Och vad gör man på söndagar om inte städa? Söndagar är nästan alltid min städdag. Och så även denna söndag. Har börjat iaf. Plockat ur och i diskmaskinen, renbäddat sängarna, satt igång en maskin tvätt. Möblerat om lite i sovrummet, och dammsugat där. Är dock inte klar där inne än. Ååh vad jag önskar att vårt sovrum såg annorlunda ut!

Vi har ju blivit erbjuda lägenhetsunderhåll, vet inte om jag skrivit om det? Men vi har tackat ja till det, man får välja det eller så får man rabatt på januarihyran. Och vi valde att få underhåll istället. Så vi kommer få nya tapeter, troligtvis i alla rum, nya golv i alla rum. Och så kommer vi ju snart få nya garderobsdörrar, dom är ju beställda sedan en tid tillbaka. Och vi har precis fått ny kyl och frys, eftersom vår frys la av tidigare i veckan. Och när allt är klart, kommer vi ju aldri gnågonsin vilja flytta härifrån ;) Det kommer bli superfint ju! Ååh! Längtar massor tills det blir klart. Men vet ju inte alls när dom kommer börja med renoveringen. Hoppas på snart iaf! Ska bli jättekul att få välja tapeter och sånt. Längtar längtar längtar.

Nu har jag suttit här och ätit min frukost. Dock tog lilleman min sista mackbit, för han tyckte att han skulle ha den istället. Och självklart kunde han få den, är glad bara han äter, så han kan bli pigg någon gång. Så nu är jag klar med frukost och det är dags för att fortsätta med städning och tvättning.

Vår fredagkväll blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Anton är ju sjuk med mycket feber, feber som inte vill ge med sig. Och ifår kväll, strax innan kl 19 så kom feberkramperna som ett brev på posten. Jag fick tvärpanik då det inte lät som att han fick i sig någon luft över huvud taget. Så jag ringde efter ambulans då vi inte hade möjlighet att ta oss in till sjukhuset på annat sätt. Och dem kom fort och konstaterade att han hade väldigt hög temp, 40,6. Mammas älskade lilla skatt. Och han var medvetslös ett bra tag efter kramperna hade släppt. Så vi fick följa med in till sjukhuset.

Läkaren vi fick träffa där ville inte släppa hem oss i det skick Anton var i. Han var nätt och jämt kontaktbar och man förstod inte mycket av vad han sa. Så blev inlagda på barnavdelningen för observation och provtagning. Och det kändes bra. För det hade känts väldigt olustigt att åka hem med honom när han var så borta. Han såg helt drogat ut, och då hade han ändå inte fått något stesolid. Det gör så himla ont i mammahjärtat att se sin son så risig. Och han var jätterädd för all personal där på sjukhuset, grät och upprepade att han ville inte att dom skulle sticka nål på honom. Han "klarade" sig med ett stick i fingret, och det har han oftast ingenting emot. Men då precis efter att han hade haft kramp så blev han ledsen av det lilla sticket. Vilket jag har full förståelse för!

CRP låg på ungefär samma som när vi var på vårdventralen på förmiddagen igår. Så den hade inte skenat iväg. Men det hade ju febern. Så nu jobbar vi hårt med att hålla hans temp nere. Varvar ipren och alvedon, varannan gång var fjärde timme. Dygnet runt, tills dess att han är feberfri.

Idag togs CRP om, men hant inte få veta vad detlåg på. Men det kan ju inte ha varit sämre för då hade vi väl blivit kvar på sjukhuset. Så himla skönt att vara hemma igen. Fick prata med en barnneurolog innan vi åkte hem. Och vi har en plan över hur detta ska följas upp, och det känns bra. Det känns ju som att dom tar detta på allvar iaf. Fick även svar på provtagningen som Anton gjorde för ett par tre veckor sedan. Och alla prover såg bra ut!! Tack och lov. Jag är jätteglad att proverna var bra, samtidigt som det känns jobbigt att inte få veta anledningen till varför han blir sjuk så himla lätt. Men det kan vara dom små öronen som är boven.

De från sjukhuset skulle skriva till öron näsa halsmott. Och påpeka hur viktigt det är att han får sin operation så snart som möjligt. Och jag själv ska ringa vårdplaneraren till veckan, och se om det går att skynda på. Rör i öronen är prio 1 just nu! Och det är vi alla rörande överens om! Och med lite tur blir han friskare över lag så fort vi fått bukt på dom bråkande små öronen.

Nu är vi hemma och tar det lugnt. Anton sover, han har en hel del sömn att ta igen. Och det har man väl själv också. Men jag får passa på att vara Joanna en stund, och kanske sova en skvätt när lilleman sover nästa gång. Blir nog mycket sovande för honom idag. Han får sova när han vill/behöver nu när han är sjuk. 

Fredag idag då. Men den där myskänslan infinner sig inte. Inte denna helg. Kan ju bero på att lilleman är sjuk. Han har haft feber i två dagar nu, småhög och den stiger lite lite hela tiden. Och idag blev det en tripp till vårdcentralen. Var inga ifrågasättningar över huvud taget när dom ringde upp mig. Bokade telefontid redan igår. Och de sa på en gång att han skulle få träffa en läkare. Och vi fick tid redan en halvtimme efter telefonsamtalet. Så det var bara till att klä på oss och knata upp till farbror doktorn.

Vi fick en av dom bra läkarna, tack och lov! Och han lyssnade på Anton och kollade öron, näsa och hals osv. Och halsen var röd, öronen var röda och näsan var svullen och så. Så vi fick gå till lab och ta lite prov. Anton var inte överförtjust i att ta halsprov, men vem är det? Dom fick provet till slut men det visade ingenting. Så då gick dom vidare med stick i fingret. Och det gick som en dans, han är så himla duktig min lillkille!! Och CRP visade på bakterier. Och läkaren sa sedan att vi får gå på öroninflammation, eftersom det visade på bakterier också. Och eftersom båda öronen var röda så blev det en 5 dagars antibiotikakur! Så nu ska vi väl få bukt med febern, mammas älskade lilla skatt!

Så nu ska vi snart klä på oss och hämta ut medicinen till lilleman, så att han får börja med den någon gång. Så att han får bli frisk, så att vi får återgå till vardagen igen. Meeen innan allvaret, så är det helg först, och vi ska bara mysa och ta hand om varandra. Och det mina damer och herrar, det är inte helt fel!

Jag har en sån fin liten familj! Den bästa av dom alla!! Mina grabbar är mina allt. Jag är så tacksam över att dom är en del av mitt liv!!

Godmorgon. Om man nu skall gå så långt som att kalla den god. Det är så att sonen har feber, det började redan igårkväll. Och nu på morgonen var den ännu högre, trotts ipren. Så ja, vi får väl avvakta och se vart detta bär väg. Är så himla tråkigt att han ska behöva bli sjuk nu igen :(

Själv tänkte jag försöka ta tag i städningen nu. Låt oss bara säga att det behövs!! Och vi ska få ny frys också, Och då kan det ju vara bra ifall dom kan komma in med den nya och ta ur den gamla utan att det är massa skräp i vägen. Har inte alls hunnit med städningen hemma dom senaste dagarna. Har hunnit plocka och ha mig, men dammsugning, dammtorkning och golvtorkning har hamnat lite efter. Men får försöka mig på det idag istället. Inte för att jag känner för det men ;) Är helt sjuuukt trött, och har ont i kroppen. Meeeen det går väl än då.

Nu ska jag ta och sätta igång. Innan jag tappar suget på att göra något.

bloggar mer senare.

Idag är inte den muntraste dagen jag varit med om. Känner mig faktiskt riktigt nere. Nära till tårarna. Och jag blir så arg på mig själv för att jag "låter" ett "simpelt" tandläkarbesök knäcka mig så totalt. Knäckt är precis vad jag känner mig. Känner mig lite, ensam och rädd. Och det är ingen känsla jag tycker om, alls. Nåväl, efter ett par dagar eller så har man väl repat sig igen.

Det var väldigt otrevligt igår att gå till tandläkaren. Det var det värsta jag gjort på länge. Undrar om tandläkaren är ett nytt sätt att "plåga" sig själv på, det är ju så att man börjar på fundera. Varför utsätter man sig själv för den ångesten, det obehaget, de panikkänslorna? Innan hade jag ju sätt att skada mig själv på, detta är ju inte ens liknande över huvud taget, men börjar ändå på att fundera. För väl där hos tandläkaren, är jag så liten och rädd, skakade så att nästan hela tandläkarstolen lossnade, det var inte långt ifrån. De sa åt mig att försöka slappna av, ja för det är ju lätt när man är totalt vettskrämd. Hjärtat slog så hårt, trodde det skulle hoppa ut ur bröstkorgen. Det var fruktansvärt obehagligt. Jag var inställd på att laga en tand, men det blev ju inte riktigt så. Tandläkaren föreslog borttagning av en tand, en tand som bråkat med mig länge nu, en tand som skapar inflammarion efter inflammation i hela min käke. VILLE ju att problemen skulle försvinna, men inte riktigt till det priset. Han sa vi kunde dra en tand och om det fanns tid över laga en annan, allt på samma bedövning. De började med att dra tanden.. Och det var överlägset det värsta jag varit med om ( där jag varit vid mina sinnens fulla bruk hela tiden ). Det var  skrämmande, otäckt och alldeles genomjävligt vidrigt. Det finns inte ens ord.

Tidigare gånger jag varit till tandläkaren har jag känt samma rädsla. Men efter varje besök har jag känt mig stolt, med en kick större än det mesta, en kick över att jag KLARADE av det. Men igår infann sig ingen kick. Inte över huvud taget. Jag kände mig bara tom, ledsen och totalt överkörd. Kände mig som en smutsig skosula, eller allt annat mindre trevligt som jag kan komma på. Och känslan sitter fortfarande i. Känner mig fortfarande tom, ledsen och framförallt äcklad. Äcklad är ordet. Jag har ett stort äckligt hål i munnen, där min tand satt igår. Och det är äckligt. Jag gillar inte sånt. Mår illa så fort jag öppnar munnen. Tur att man kan välja att undvika speglar. För det tänker jag göra nu.25 år och tandlös, det är så det känns, undefär. Ingen angenäm känsla.

De höll nog på närmare 50 minuter innan tanden bestämde sig för att lossna. Och jag vet inte hur många tårar som hann rinna längs kinderna under den tiden. Jag var så rädd, så ensam, så utelämnad. Men jag har turen att ha en bra tandläkare, som strök min kind, talade om för mig hur duktig jag var. En tandläkare som inte skäller på mig för att jag är rädd. Han ska nog banne mig få en blomma av mig när han lagat klart min mun, det ska han. 

Eftersom tanden tog så lång tid på sig att komma ut, så hann han givetvis inte laga något. Jag hade ju hoppats på att han kunde laga också, tagit det på samma bedövning, hade varit bra. Men ja, fick en ny tid för lagning om ca en månad. Och en sak är säker, jag vill aldrig, aldrig, aldrig någonsin dra en tand igen. Gud, om du finns, snälla nu var lite shysst!

Nåväl, EN positiv sak, om man nu kan kalla det så. Är att jag har ju RÅÅNGEST dagligen för att jag tror att mina tänder är lösa och ska ramla ur. Men igår, igår fick jag "svart på vitt", att mina tänder sitter som bergen och vill verkligen inte alls lämna min mun. Så tack, för den insikten. Men behövde lektionen vara så jävla brutal?!

Goddag! Känns som det alla redan har varit en lång dag. Och det känns som att det minsann blir en tidig kväll ikväll. Behöver komma i säng i tid någon gång. Eller ja komma i säng i bra tid är rätt lätt, men att sedan somna, det är där problemet kommer in i bilden. Jag har så ruskigt svårt att somna, det är jättejobbigt. Så om någon har insomningstips så mottages det tacksamt!

Idag har jag varit till tandläkaren. Och snart ska jag dit igen. Har "äran" att ha två tider där uppe idag. Inte så överdrivet roligt om ni frågar mig. Men det går lättare och lättare för varje gång. Och det är trevliga människor där uppe på folktandvåren. Aldrig har jag varit med om så snälla och gulliga tandläkare, de har full förståelse och respekterar min tandläkarskräck. Dom hjälper mig att övervinna min rädsla. Och det känns jättebra.

Sen bar det iväg till jobbet. Och där tog det en liiten stund innan kom in i banorna ordentligt. Nervositeten efter folktanvårdsbesöket låg kvar och skavde lite. Men lyckades skaka av mig det. Och sen gick det riktigt bra måste jag säga. Känns ju som sagt en smula vemodigt att detta är sista veckan där.

Hem, handla lite, hämta lilleman. Och nu sitter vi bara och pyser. Ska alldeles strax laga middag, så att jag hinner äta och kanske till och med dricka en skvätt kaffe innan det är dags att knata iväg till tandläkaren för andra gången idag. Har en känsla av att jag inte kommer vilja varken äta eller dricka efter att jag har varit där.. Vi får se!

Skulle vilja hinna med massa nytta här hemma också. Men jag vet inte om jag orkar. Ska väl försöka sparka igång en maskin tvätt iaf. Dammsugningen kan jag ju lika gärna göra imorgon. Ja, så gör vi!

Söndag idag då. Jisses vad tiden går fort. Känns som veckorna bara rinner iväg, som sand mellan fingrarna. Det är väl positivt att tiden går framåt, men jag tycker inte alltid det är nödvändigt att det ska gå så här himla fort. Men nu är det som det är, och tiden rusar iväg. Och jag får väl bara gilla läget ;)

Till veckan har lilleman dagisfotografering,det blir spännande! :) Längtar tills dess att vi får se resultatet. Vi kommer förvisso inte ha råd att köpa speciellt många kort, men ändå, några kort ska vi ha. Och dom brukar ju alltid  bli så fina. Ska verkligen bli spännande att se!

Patriks mamma är här och hälsar på. Och Anton är helt salig över att farmor är här. Han ska bara leka med henne. Så nu duger inte mamma så himla mycket ;) Förrutom nu när han vill vila, för då frågade han "Mamma, vill du vile med mig?". Och det kan jag ju inte motstå! Ska bara dricka upp mitt kaffe så ska han få vila en stund sen. Efter det blir det lunch och till att gå ut en stund. Är rätt fint väder idag, så det gäller att passa på. Hade gärna gått ut på förmiddagen, men jag tog en lång varm dusch i stället. Och det var riktigt skönt, och jag tycker att jag gjort mig förtjänt av det.

Anton har fått en superfin cykel av farmor! Han kommer bli såå mallig när han får se den. Den saknar stödhjul just nu, så han har inte fått se den än, så han vet inte om den ännu. Men han kommer bli såå mallig när han får den sen. Kanske bäst att ta det till våren? För det går ju inte att cykla så länge till, det är snart vinter. Vi får filura på hur vi ska göra. Men vi är jätteglada över den fina lilla cykeln! Supertack!

Nu börjar kaffet ta slut. Så nu ska jag krypa ner i sängen med sonen så han får sova en stund. Bara inte jag somnar själv också ;)