Nu börjar klockan gå mot kväll, varför går klockan alltid så fort om kvällarna? Det är lite orättvisiskt tycker jag. För jag tycker om kvällarna. Skulle önska att kvällarna åtminstonde hade ett par timmar extra! Tycker inte ni också det?

Jag skulle vilja ta en lång varm dusch, det skulle min värkande kropp uppskatta. Men känner inte att jag kan ta mig tid med det nu då klockan tickat iväg så fort. Får sikta på den där duschen imorgon bitti istället. Men det är mycket jobbigare att duscha på mornarna tycker jag. Dock är det skönt att få känna sig fräsch inför den nya dagen. Allra helst duschar jag om nätterna, faktiskt.

Gör inte mycket ikväll, sitter och småkollar på någon film på tv. Men det går sällan något bra på tv nu för tiden. Dock så börjar massa nytt kul nu när hösten är här, på sommaren är det rätt dött på tv tycker jag.

Nej, nu blir det inget mer svammel här ikväll. Har ont i magen och kan inte konsentrera mig. Blir säkert mer blogga imorgon.

Natti natti.

Nu börjar klockan gå mot kvällen. Har precis diskat undan efter maten. Har ingen inspiration till mat nu alls. Fiskpinnar och potatismos blev det idag. Anton åt på bra så han tyckte nog inte att det var så tokigt. Själv klarade jag knappt av att äta. Fick i mig en ynklig liten fiskpinne och lite lite mos. Sen var det stopp. Har väl för mycket i kropp och knopp. Mår bara illa när jag äter något. Och det känns meningslöst att sitta där och tugga. Men jag försöker äta lite iaf, kroppen behöver ju något att jobba med.

Nu är min diskbänk ren och fin iaf, precis som jag vill ha den. Tänk om den alltid kunde se ut så!

Känner mig deppig, fortfarande en miljon frågor utan svar. Det tär mig något så fruktansvärt. Kan inte sluta tänka på allt heller. Önskar jag kunde. Jag vill ha svar, så att jag kanske kan gå vidare. Just nu känns det svårt bara.

Avskyr människor som vill förstöra för andra. Dom som vigt sitt liv åt att förstöra mellan andra. De personerna kan gott brinna i helvetet. Jag skulle bara vilja veta om dom sover gott om nätterna. Vad finner dom så fantastiskt med att splittra familjer? Det är ju vidrigt. Jag blir så äcklad av sådana människor. Det finns inte ord nog för den avsky jag känner. Äckliga äckliga människor.

Nä, nu har jag inte tid att sitta här och spy yr mig min avsky mot en viss sorts människor. Nu ska jag snart använda min dyrbara tid till något annat, något bra, nämligen ge min son ett bad. Så han blir ren och fin, det geggades ju en del vid maten ;) Och sen vet jag inte om han ska på dagis imorgon eller inte. Får se hur pigg han är imorgon.

Städa städa städa, satte alla på att hjälpa till. Oj vad mycket fortare det går när man hjälps åt! Anton är duktig och vill hjälpa till han med. Dock börjar han bli grinig och gnällig nu, så det är väl dags att göra lunch så han får sova sen. Han börjar bli trött stackarn. Jobbigt att vara duktg och städa :)

För övrigt så vet jag inte riktigt hur jag känner mig idag. Inombords känns det tomt och ledset. Men det blir väl bättre. Jag är bara så himla förvirrad. Jag går omkring med massor med frågor utan svar. Och det känns tungt. Men förhoppningsvis kommer det svar, så jag kanske förhoppningsvis kan gå vidare. Så vi kan gå vidare.

Det känns som allt står stilla just nu. Och det gör mig ledsen. För innan så har jag kommit så långt på kort tid. Kändes att man hade börjat leva igen. Och detta blev ett ordentligt bakslag. Jag vill inte låsa mig igen. Vill inte stänga av för att slippa känna. Men det blir ju så det blir, ännu en gång.

Är så tacksam att jag har min son. Tills allt rett upp sig så är det bara honom jag lever för. Han är det allra finaste här på jorden. Min älskade skatt.

Det märks att det har varit mycket på sista tiden, för nu här på morgonen visste jag inte ens vilken dag det är idag. Men vi kom fram till att det är söndag idag. Jag gillar inte söndagar särskilt mycket alls. Vaknade jättetrött denna morgon, Anton lekte en stund på golvet själv innan jag klev upp, duktig kille! Måste lägga mig tidigare på kvällarna, för det här håller inte. Det är jobbigt att kliva upp så trött.

Har fortfarande ont i magen, det skär som knivar så fort jag går. Jag vet inte vad det är, och jag har ingen lust att gå till vårdcentralen och kolla upp det heller. När jag var dit tidigare i veckan så tog jag upp det också, men dom trodde inte det var något. Dom undersökte det inte eller så. Jag är bara less på att ha ont nu. Värktabletterna hjälper inte heller. Och jag som vill/behöver städa idag. Får göra så gott jag kan i en takt som gör så lite ont som möjligt.

Skulle så gärna vilja hitta på något. Umgås lite. Få annat att tänka på. Men det är inte det lättaste då orken tryter. Men den kommer kanske tillbaka snart, få hoppas det iaf.

Söndag idag alltså, vad gör ni på söndagar? Jag är uppväxt med att söndagar är städdagar. Så det är väl bäst jag sätter igång ;)