Godmorgon gott folk! Här är vi vakna och inte gråter, nästan iaf. Känner bara för att gråta en skvätt, men ingenting blir ju bättre av det. Lilleman är fortfarande sjuk, och det går åt helt fel håll. Istället för att bli piggare blir han bara slöare, istället för att febern ska gå ner lite mer för varje dag så har han bara högre och högre temp för varje morgon. Han äter och dricker dåligt, han säger att han har ont på alla möjliga ställen. Och det här är inte roligt! Gör så ont i mammahjärtat!!

Som om inte det vore nog så känns det som jag också håller på att bli sjuk. Eller så är det bara tanddragningen som fortfarande spökar, bara vänta och se. Däckar jag också nu, då vet jag inte vad jag gör. Skulle behöva klona mig minst sagt. Så en av mig kunde vila och den andra kunde göra allt annat som behöver göras. Drömma kan man ju iaf.

Sitter nu och väntar på att vårdcentralen ska ringa upp. Nu får det fasen vara nog. Hur länge ska ungen behöva vara sjuk? Dessutom behöver jag ett intyg nu, För nu har vi varit hemma i en vecka, eller ja imorgon har vi varit hemma en vecka.

Lilleman vaknade med 39 graders feber idag. Och han var allt annat än pigg. Stackarn :( Men nu efter lite febernedsättande så orkar han till och med prata, och trotsa, så nu börjar jag känna igen honom igen ;)