Sitter och tänker och vrider och vänder på daker och ting. På en del saker som hänt på sista tiden, om min magkänsla verkligen stämmer, eller om dom tagit lite i över hand? Jag tror det kan vara en blandning av båda. En del sanning och en liten del hjärnspökan/paranoia. Jag är ganska säker på att det inte var så "illa" som jag först hade trott. Och det tänker jag inte sticka under stolen med. Jag kan erkänna att jag haft fel. Jag är glad att jag inte hade helt rätt. För ångesten allt det där gav mig den var hemsk. Känner mig lugn nu. Och nu har vi tid att vila och läka, familjen. Vi behöver lugn och ro just nu, och vi får det. Och det känns guld värt. Men vissa tankar gnager sig kvar, men ska försöka bortsa bort dom, långt långt bort från mig. För det känns alldeles för mycket "skräckfilm" över det hela för att det skulle kunna vara på riktigt, eller? Tänker intala mig själv att det är så iaf.

Kan inte låta bli att ha dåligt samvete. Över allt jag trott, än fast över hälften av det stämmer, men den hälften jag hade fel, den har jag dåligt samvete över. Och den dag jag är stark igen, då ska jag be om ursäkt.

Det är svårt att glömma och gå vidare. Fruktansvärt svårt. Och samtidigt som denna olustiga situation äger rum, sköljer gammalt också över en. Man återupplever skräcker från förr, men dom trycks undan snabbt. Jag är inte tjejen som jag var då. Jag är starkare nu, står med båda fötterna på jorden. Än om min rädsla ibland tar över hand, men det handlar endast om korta stunder nu för tiden. För nu är det jag som har kontroll inte mina känslor. Men som för alla andra så kan känslorna styra ibland.

Det är skönt med helg iaf, så man får sitta och filura på allt i lugn och ro. Rensa ur massa jobbigt, så man sedan är redo för en ny arbetsvecka. Det är svårt ibland att koncentrera sig på att jobba när tankarna bara irrar runt. Som sagt är det bra med helger, man får andas ut lite plus att man har tid att stanna upp och tänka klart tankarna. Inse att världen inte alls kommer gå under pga att vissa saker inte är precis som man hade önskat ;) Haha.

Skönt med en helg och att få umgås med familjen. Extra skönt hade det varit ifall vi hade kunnat åkt iväg en liten sväng, bara vi. Men det kommer så småning om, det är jag övertygad om. Anton är lagomt underbart trotsig i mellan varven :) Han försöker med allt stundvis, och sur blir han när han inte får som han vill. Och visst är det jobbigt, men samtidigt så himla underbart att få se sitt barn växa upp! Se honom utvecklas till en alldeles egen individ. Det är fantastiskt. Att vara mamma är nog det häftigaste jag varit med om! Älskar min son över allt annat på denna jord. Sonen och hans pappa, mina favoritkillar, mina allt! Det allra bästa som hänt mig.

Oj vilket grötigt inlägg. Men tur det är bara jag som behöver förstå vad jag skriver ;) Det är bra att ha en blogg som ventil. Sen vet jag inte om det är rätt att ha den helt öppen. Funderar till och från på om jag skulle låsa den, sätta lösenord, så man kan välja vilka som får läsa. Men jag vet inte. Det får framtiden utvisa.

Trevlig kväll på er!

Denna dagen har rullat på rätt fort. Nästan lite för fort faktiskt. Och jag är alldeles dyngtrött. Känns en smula ledsamt faktiskt. Hade ju rätt stora visioner om att jag skulle sova lunch med Anton idag. Men det gick visst inte för sig eftersom han somnade i vagnen tidigare idag, och han vaknade innan vi hade hunnit hem. Så det blev ingen vila för mig inte. Och det känns ju supertrisst om jag ska gå i säng jättetidigt hela helgen.. Man vill ju gärna sitta uppe och se någon film eller något. Skulle vara kul känns det som. Men som det känns just nu så blir det till att lägga sig strax efter lilleman.

Vad har vi gjort idag då? Började dagen med att kliva upp kl 6, en lördagmorgon. Anton var morgonpigg och frukostsugen, så det var bara till att kliva upp och starta dagen. Medans han satt med sina smörgåsar så satt jag med min älskade kopp kaffe. Behövde massor med kaffe, för jag hade ingen vidare lust alls att kliva upp i morse, haha. Sen när jag väl hade vaknat till liv ordentligt tog jag tag i städningen. Och fint blev det! Känner mig nöjd. Dock känner jag mig mindre nöjd med att jag inte fått igång någon maskin tvätt ännu, men vi har ju en dag imorgon också. Tanken var väl den att tvätta idag så att det hinner torka till på måndag, så vi alla har något att ha på oss på jobb och dagis. Nåväl, kläder finns det ju, men alla favoriter är just nu i tvätten.

Sen efter städningen bestämde vi oss för att gå på loppis. Dom har loppis här i Vivalla varje lördag mellan kl 10-15. Vi har tänkt gå dit så himla länge men det har liksom aldrig blivit av. Men idag fick vi tummen ur. Och det känns himla bra! Jag fyndade overall och vinterskor till lilleman. Jättefin overall, inga fel på den alls. Stor och rymlig och jag tror att den kommer passa hela vintern :) Känns så bra, att vintern är räddad för lilleman. Nu är det bara oss vuxna kvar ;) Och det löser väl sig så småning om.. Just need money.

Efter det blev det en snabbtripp till affären för att köpa lite frukt och hårdbröd. Jag äter ju inte mjukt bröd. Och nu när jag käkar hårdbröd så har grabbarna fått för sig att börja äta det också! Så det räcker ju ingenstans längre. Så nu brunkrade jag upp lite, haha. Och sen hem och äta lunch. Och sen har vi bara varit. Druckit kaffe och tagit det lugnt. Jag har tagit mig ann skåpen i köket lite, försökt ordna upp så det finns iaf lite ordning där. Och ja, det blev bättre iaf :)

Ska föreslå för min älskling att vi kanske kan titta på en film eller något ikväll. Men vad? Eller bara se något bra på tv. Vi får se. Eller så tar jag mig en långdusch, för det blev aldrig av igår. Och sen sova sova sova sova sova. Nåväl, vi får seee.

Nu är det iaf dags att börja tänka på någon middag. För sonen är trött och sitter och himlar med ögonen och SITTER STILLA!! Alltså är han TRÖTT. Och vill gärna att han hinner äta innan han blir fööör trött. Så jag får väl blogga mer senare.