Har tänkt blogga länge nu, men orken har liksom inte infunnit sig. Jag har så många tankar i skallen som bara irrar omkring och tar upp det mesta av min tid. Det är jobbigt. Jag vet inte riktigt hur jag ska bryta mönstret. Kanske det känns bättre imorgon efter att man kommit iväg på jobbet. Imorgon ska jag verkligen försöka komma iväg. Kan inte sitta här och sitta här mer. Sjukorna är slut och vi är redo för dagis och jobb. Men kan inte låta bli att känna att jag känner mig ju så trygg hemma. Usch vad jag hatar att känna så här. Känslan av att bara vilja vara hemma, bara gå och dra benen. Jag längtar efter lite lugn.

Stress stress stress. Och jag vet inte ens varför. Hur är man funtad som egentligen? Jag kan ändå inte ha kontroll över allt! Om jag bara kunde inse det så kanske man skulle slippa en hel del av ångesten. Men nej, jag är och föblir väl ett kontrollfreak. Haha

Idag har vi varit på dagis och hälsat på en stund. Tänkte att det skulle underlätta för Anton inför morgondagen. Nu när han varit hemma från dagis så länge. Så jag hoppas på att han får det kul imorgon där med alla kompisarna. Dom skulle gå till skogen imorgon också :) Kul för honom att få komma ut lite. Märks verkligen att vi varit inne en hel del på sista tiden, och att vi inte gjort något speciellt, för han har varit så himla trött. Ju mindre man gör ju tröttare blir man ju, borde väl vara samma för barn? Det är så för mig iaf.

Vi ska bli bättre på att vara ute mer. Så kanske vi får tillbaka lite energi. Imorgon när jag hämtar Anton på dagis så ska vi ta en promenad efteråt, såvida vädret tillåter förståss. Hoppas det, för jag ser fram emot en promenad!! I need it! Och lilleman skulle verkligen uppskatta det.

Nej, nu är det dags att göra kväll. Så att man orkar upp imorgon! Imorgon tar vi nya tag! Slänger ångesten i sopkorgen och sen får det fan vara bra! Då är det bestämt!