Inget jobb idag och det känns kiss. Men hade verkligen inta klarat att släpa mig iväg dit efter en helkass natt. Fy vilken natt jag varit med om. Först vaknade jag av en hemsk mardröm, hjärtklappning och panikkänslan var total. Jag var inställd på total katastrof, som vanligt. Och sedan kände jag hur huvudet höll på att sprängas i bitar, jävla bihålor till att göra ont. Tog värktabletter och lade mig igen. Vaknade sedan av fruktansvärda magsmärtor, visste inte vart jag skulle ta vägen, hade så ont så hela jag skakade. Fick råpanik och tänkte att något hade blivit galet i magen.

Men man kan ju få gallont fastän gallan är bortopererad, för man har ju gallgångarna kvar. Och troligtvis var det dom som spökade, men något så överjävligt vad obehagligt det var. Än om det inte på långa vägar var så ont som ett riktigt gallstensanfall. Därför kopplade jag inte sammbanden först. Men nu vet jag att det med största sannorlikhet var gallgångarna som spökade, och det känns skönt att veta det iaf.

Så det blev inte mycket sömn i natt. Vaknade halvdöd efter kl 9 någon gång. Min kära mamma lät mig få sova lite. Tusen tack.

Men känner mig så himla misslyckad som inte kom iväg till jobbet. Men vi får ta nya tag! Upp på hästen igen! Men som sagt, inte idag.

Huvudvärken är inte lika intensiv idag. Så jag hoppas att bihåleondat håller på att lägga sig. Har jag ont imorgon tänker jag ringa vårdcentralen igen. Så här kan jag inte gå runt och ha det.