God kväll bloggen. Här har det inte skrivits så friskt på sista tiden. Det har sina naturliga orsaker, men inget jag direkt tänker skriva om här. Det har varit mycket bara. Och vi lämnar det så.

Idag är jag sjuk. Kändes unket i kroppen redan i morse när jag vaknade, tänkte bara oh nej!! Och jo visst, under dagen har jag haft feber och frossa, och ONT i kroppen. Så jag har legat under en filt på soffan stor del av eftermiddagen. Nu har febern gått över, efter lite värktabletter, och nu känns det väl helt okej. Hoppas det känns bättre imorgon. Men har jag lika ont i halsen imorgon som jag haft idag, blir det nog en tur till vårdcentralen för mig imorgon.

Idag var jag till vårdcentralen med lilleman. Han har nämligen fortfarande feber, och det bara droppar ur hans öra. Vi fick ju örondroppar på jouren i lördags, men hittils har dom inte hjälpt, dom sa ju att det var inflammation i yttre hörselgången. Men idag konstaterade dom på vårdcentralen att trumhinnan har spruckit och att han har öroninflammation, så idag fick han penicillin. Måtte han bli piggare fort nu! Det tar så mycket på krafterna alla sjukor! Extra jobbigt var hela förra veckan då vi var sjuka samtidigt. Men nu har ju även min feber brytit lös. Hoppas jag inte behöver ha feber i en vecka bara!

Skruttungen har även börjat vällingvägra. På kvällarna vill han verkligen INTE ha någon välling, han gapar och skriker så fort han ser flaskan, och har gjort det i över en vecka nu, så ikväll skippade vi vällingen och tog kvällsfika istället, och det fungerade ju faktiskt kanon! :) Så det ska vi införa från och med nu, kvällsfika istället. Det var faktiskt riktigt mysigt :)

Nu är jag trött och huvudet känns tungt. Blir nog en tidig kväll ikväll. Ska bara mysa lite i soffan med min älskling först. Kramas är bra när man är sjuk! För att det vet jag!

Igår blev det en tidig kväll. Anton vaknade och grät och var ledsen och klagade över ont i örat, stackarn :( Så jag gick och lade mig strax efter kl 21, tänkte så jag skulle finnas där inne i sovrummet när han behövde mig. Och ganska snart klättrade han över till våran säng och sov med mig. Han sov väldigt oroligt. Och själv däckade jag jättefort. Brukar aldrig somna så snabbt. Men igår gick det undan. Men har vaknat flera flera gånger under natten, bland annat vaknade jag halv ett av världens hostattack, var tvungen att kliva upp en stund. Sen har Anton väckt mig några gånger. Men känner mig ändå inte sååå trött, förmodligen eftersom jag somnade såpass tidigt. Skönt!

Vi klev upp och allt var frid och fröjd. Anton åt välling, men ville inte ha så mycket, i busade vidare. Ringde till mamma och surrade en stund. Sen var det dags för att byta en mindre trevlig blöja, då när jag lyfte upp Anton och skulle byta blöja så såg jag att hela ena örat var alldeles igenkleggat. Och det sipprar fortfarande ut vätska. Så ja, det verkar som hans trumhinna har spruckit, ännu en gång. Inte undra på att mitt lilla hjärta haft ont! Uffa då! :(

Ringde direkt till sjukvårdsrådgivningen och frågade hur vi ska göra. Och fick svar att spruckna trumhinnor måste behandlas. Öroninflammation däremot behandlas inte lika ofta, men när trumhinnan spricker måste det behandlas. Så vi ska vara på jourvårdcentralen kl 11. Så nu ska vi strax äta frukost, och sen klä på oss i lugn och ro, sen ska vi börja gå mot bussen. Vi måste åka rätt mycket tidigare än vi ska vara där, för bussarna går så glest nu på helgen. Yaay.

Sen verkar det som hela lilla familjen får ytterligare en dag tillsammans! Älskar att vara hela familjen samlad, det är det bästa som finns!

Här är vi fortsatt sjuka. Och Anton vaknade kl 5 och var orolig, tog en temp och den visade 39,6. SUCK kände jag då, stackars mitt älskade barn som aldrig får bli kry. Det gör så ont i hjärtat när han ska måsta vara sjuk hela tiden. Man känner sig så maktlös. Så ringde vårdcentralen bara för att dom skulle ta en titt, och dom sa virusinfektion, men om han fortfrande hade feber på måndag så skulle vi komma tillbaka. Men nu på eftermiddagen kvällen här har det varit mycket gråt och skrik och han har tagit sig om örat. Läkaren kollade öronen på honom idag, och dom såg bra ut då, lite mycket vax i ena örat, men tror inte det är vax, utan var från sista öroninflammationen. Och nu har Anton vaknat och gråtit och tagit sig om örat och sagt Aj, aj! :( Min lilla plutt :(

Om han har fortsatt  ont i örat imorgon så blir det att ringa jourvårdcentralen och fixa en tid där. För han ska ju inte behöva ha så ont om han inte måste. Vet ju hur fort det kan ändras från att se bra ut till att var öroninflammation, på Anton kan det gå på nolltid, så har han ont imorgon med så ska det kollas upp, punkt slut!

Annars har vi haft en superdag hela lilla familjen. Och det kändes så obeskrivligt bra. Jag vill verkligen alltid ha så. Min lilla familj betyder verkligen allt för mig, finns inget jag inte skulle göra för mina grabbar. Dom är mina andetag, varje andetag är för dom. Finns inte ord stora nog för den kärlek jag känner för dom.

Nu sitter jag här och snorar och hostar, och väntar på ett telefonsamtal. Efter telefonsamtalet tänker jag nog gå och lägga mig. Är faktiskt riktigt trött nu efter denna veckan, det har varit slitigt minst sagt.

Här sitter jag och snorar och nyser. Nyser och nyser och nyser och nyser och nyser, det tar liksom aldrig slut. Hosta och konstig i halsen. Och ögonen kliar och svider, superjobbigt. Jag vill vara frisk. Vi blir hemma imorgon också! Tar nya tag nästa vecka!

Sitter här och saknar. Saknar så det gör ont. Jag vill bara att allt ska bli som vanligt igen, helst NU på en gång. Känner mig frustrerad för jag kan inte uttrycka mig i ord riktigt, jag som nästan aldrig har problem med det. Det är ju mitt sätt att lätta på trycket, och nu går det inte, allt blir bara fel. Fel fel fel. Och känner mig allmänt missförstådd. Jag skulle bara önska att någon endaste förstod, men ingen förstår och jag känner mig så ensam. Kan inte ens förklara hur jag känner för min älskade, det blir bara fel, orden kommer ut fel, och jag känner mig dum. Hör mig sjävl säga på ett vis, och så kommer orden ut i helt fel ordning, så det jag vill ha sagt får en helt annan innebörd. Hur kan allt bli så himla fel hela tiden?

Jag känner mig smått kaos just nu. Men jag gör mitt bästa för att få det att gå ihop nu, det jobbigaste är stressen. Men Anton kommer först, resten får vänta på sin tid. Känner mig så sjukt stressad så det finns inte. Är kanske därför det blir kaos på hjärnkontoret, och allt man säger blir fel. Men jag vill inte ha det så här som det är nu. Hela min kropp och hela mig själ bara skriker att saker och ting som det är nu, det är FEL FEL FEL FEL FEL. Det är en stor, väldigt viktig del, som saknas nu. Och jag går sönder lite mer för varje dag som den viktiga pusselbiten saknas. Vet att det blir bättre sen, då cirkeln är sluten igen. Men jag önskar att jag visste när det kommer ske, för allt vore så himla mycket lättare då.

Jag vill skriva så himla mycket mer än vad jag kan göra. Ska nog ta min privata blogg och skriva av mig lite, I need it. Men det får bli imorgon. Orkar inte nu. Men ut måste det. Ut ut ut ut ut ut ut.

Godnatt. Nu ska jag strax ta mina kliande ögon och gå och lägga mig.

Snoooor, hosta, nysningar och halsont. Yaaaaaay, vad glad man blir av att vakna upp och känna sig som ett slaktavfall. Så ännu en dag blir vi hemma. Men det är så det får bli. Det är såå tråkigt att bara sitta hemma, både jag och lilleman har såå tråkigt. Önskar vi hade någon att umgås med. Men ingen som vill umgås med sjuklingar.

Känns som vi borde gå ut, friskluft är ju inte farligt vid feber. Men både jag och lilleman blir såå hostiga och får ont i halsen när vi är ute. Är väl för kallt för luftrören. Så jag vet inte vad vi ska hitta på. Jäkligt trisst att bar gå hemma iaf.

Nu ska vi snora vidare. Har även en mysig blöja att byta verkar det som.

Vad gör ni idag?

God kväll bloggen. Här har det inte blivit mycket bloggat på sista tiden. Har fullt upp med annat just nu, fullt upp med att hålla ihop. Och som om det inte vore nog så är vi ju sjuka igen. Anton är febrig, snoooorig och hostig. Och i morse när jag vaknade kändes kroppen tung som bly, huvudet kändes alldeles igenmurat och halsen var inte att leka med. Och kände mig verkligen febrig, men än så länge har jag ingen feber iaf, hoppas för allt i världen att jag slipper feber! För just nu vet jag inte hur jag skulle orka ta hand om allt själv om jag skulle få feber nu också. Nej det orkar jag verkligen inte.

Känner mig som sagt inte tip topp. Men upptäckte nu på kvällen att min astmamedicin hjälper väldigt bra mot hostan, iaf för en stund. Så ska nog ta lite mer astmamedicin innan jag lägger mig sen. Borde sköta astmamedicinen bättre, men man glömmer ju så lätt. Är typ bara då jag är förkyld som jag kommer ihåg att ta den, för det är då jag verkligen känner att det är svårt att andas. Får kanske börja ställa larm på telefonen, så jag kommer ihåg att ta den.

Är hemma med Anton nu, och som det känns nu blir vi hemma imorgon också. Inte för att det finns så många alternativ då Anton haft feber idag också. Han ska ju vara feberfri en dag innan han får gå på dagis igen. Och jag skulle inte orka mig iväg på projektet där imorgon än om Anton är frisk då, känner mig verkligen inte pigg alls. SKulle bara vilja gå och lägga mig och sova i en vecka, det skulle vara skönt! Ja tack!

Oj vad jag gnäller :P

Och sist men inte minst, Anton blir 21 månader idag!

Roligt att man har en del besökare trotts att jag inte skrivit på ett par dagar. Roligt att folk inte glömmer bort en :)

Idag var första dagen på projektet. Och det var faktiskt roligt. Det var en grupp med roligt folk, en del skratt blev det. Kändes som en lagomt stor grupp, och ja det kändes bra helt enkelt. Så detta ska nog bli bra!

Dock verkar det som Anton håller på att bli sjuk igen. Snoret riiiiinner, han hostar och han är varm. Hoppas han är pigg imorgon så han kan gå på dagis. Känns ju inte helt roligt att vabba redan andra dagen. Men är han inte pigg så finns det ju inget annat att göra. Jag gör vad som helst för min lilleman!

Är inte på något vidare blogghumör ikväll. Känner mig tom. Får blogga mer en annan dag. Men kanske inte blis så mycket nu på ett tag, vi får se.

Dagens första inlägg kommer sent idag. Förmodligen blir det dagens sista inlägg också. Jag har ingen vidare inspiration till att blogga just nu. Och inte direkt tid heller. Anton har varit en riktig surpul idag, mest varit gnäll och skrik. En sådan dag då han gärna vill ha precis ALL uppmärksamhet HELA TIDEN. Sådana dagar tar på krafterna. För tänker man ens tanken på att göra lite nytta, då börjar han gnälla och gapa. Men det är klart, dom små har ju också mindre bra dagar. Han har för övrigt tänder på gång, och därav allt gnällande och extra behov av närhet och sysselsättning. Vi längtar tills alla tänderna har kommit, han har väl bara 4 kvar nu tror jag.

Anton sov på förmiddagen idag, hör inte till vanligheterna. Och detta resulterade i att det blev en låååång och gnällig eftermiddag, för han var ju jättetrött då sen. Han somnade lite tidigare än vanligt ikväll, strax innan kl 19. Kan väl säga som så att öronen blev glada då han somnade ;)

Vi har inte gjort speciellt mycket idag. Mest bara suttit inne. Om man bortser från ett par timmar på Ica Maxo. Där inne kan man fördriva tiden flera timmar om man vill. Dock inte om ens barn är på dåligt humör, då blir det bara jobbigt att gå där inne ;)

Nu sitter vi och kollar på film. Sid och Nancy. Den går på tv ikväll, så hur skulle man kunna låta bli att kolla på den? Gillar den, men det väcker en del minnen till liv.

Anton ligger och hostar och har sig i sängen. Stackarn :( Bara han inte blir sjuk nu, det skulle verkligen inte alls passa bra nu då jag börjar på det där projektet på måndag. Imorgon är min sista dag i "ledighet", hoppas på fint väder då så vi kan vara ute.