Just nu sitter vi ute i solen och gottar oss. Har en kopp kaffe med mig. Anton leker och krattar och roar sig rätt mycket själv, härligt! Då får man några minuter för sig själv, att andas lite på. Bara sitta och fundera på allt och inget.

Tog även med mig ett glas vatten ut, välbehövligt känner jag. Då huvudvärken börjar komma krypandes. Jagkom på nu att jag glömt ta min medicin idag också, både medicinen och vitaminerna. Så får väl gå in och ta dom sen.

Åh nu längtar jag ännu mer efter sommaren. Kunna sitta ute och blogga! Kanske sitta här ute på baksidan och äta frukost och bara ha det gott! Ser verkligen fram emot det. Skulle såklart vilja fixa fint med blommor och sånt också, skulle vara så fint. Men just nu har jag inte råd att lägga massa pengar på blommor. Vi har fullt upp med att försöka få det att gå runt just nu.

Grymt härligt ute just nu iaf. Varmt och skönt i solen. Och så kommer det svalkande vindar. Härligt värre!

Tog tag i bullbaket idag, äntligen! Så nu finns här massor med bullar, ifall någon vill komma och fika ;) Anton tyckte att mammas bullar smakar gott. Han log stort och sa "Mamma vilken kille som bakat bullar!". Haha, och ja, jag tog det ändå som en komplimang! För vi säger åt honom "Vilken kille!" när han gör något duktigt/bra. Så idag tyckte han minsann att mamma var "vilken kille" :)

Berättade för honom att när mamma gör något bra säger man istället "Vilken tjej!". Då funderade han en stund och sa sen,"Vilken tjej mamma är, bakar goda bullar!". Älskade älskade barn! Du får mamma att le!! Vilken fantastisk glädje det är att ha barn. Sån lycka. Det är såklart det inte bara är en dans på rosor. Det finns dagar då man skulle vilja säga upp sig som mamma, bara packa och dra. Okej kanske inte riktigt så drastiskt. Men det finns dagar som är mindre roliga helt enkelt. Men sådana dagar som den här, då man har världens goaste son, det gör allt kämpande värt! Man blir så himla varm i hjärtat.

Och att sen känna att han är MITT barn. Det är en sån mäktig känsla. Anton är absolut det bästa jag gjort. Min ögonste, mitt allt! Jag är så lyckligt lottad som får vara mamma till den fantastiska lilla människan. Han är verkligen fantastisk. Trotsen är inte fullt lika fantastisk ;) Men det är så roligt att se honom utvecklas, att se hur fort han lär sig nya saker.

Nej, nu ska jag glassa vidare i solen. Ska sitta här och gotta mig så länge jag kan! Bara suga åt mig av solens värmande strålar. Sitta här och lyssna på fågelkvittret. Fantastiskt!

Känns en smula omänskligt att kliva upp före kl 6 på en lördagmorgon. Men har man en morgonpigg liten son är det bara att se glad ut och kliva upp. Fick ligga och dra mig lite i sängen iaf, men inte alls så länge som jag kanske hade önskat ;)

Anton väckte mig med att säga "Mamma, jag måste snyta näsan". Haha, lillesöt. Men så är det när man är förkyld. Så vi gick båda upp och snöt våra näsor. Och nu sitter jag och dricker kaffe i hopp om att piggna till. Är verkligen jättetrött idag. Förstår inte riktigt hur jag ska orka med allt som jag hade tänkt idag. Vi får se hur det går!

Just nu ligger Anton på vardagsrumsbordet, det är en favorit trots att han vet att han inte får ligga där. Han är inne i en period nu då han tror att han får göra allt precis som han själv vill. Men riktigt så är det ju inte, och vi har diskutioner om det varje dag ;) Underbart med trotsiga barn, eller vad säger ni? ;)

Anton har även börjat med något mindre charmigt. Nämligen att han svär när han blir arg eller inte får som han vill. Det trots att vi själva är jättenoga med att inte svära. Det låter ju så himla illa när det kommer svordommar ur den lilla lilla munnen. Men bland dom första gångerna blev jag så förskräckt så jag skrattade till, så nu tycker han nog det är roligt. Dumma mig som inte kunde kontrollera mig där. Men jag blev så himla paff. Hur får man honom att sluta svära, går det? Usch det låter ju så illa.

Nej, nu återgå till kaffet, så man piggnar till lite. Så man kanske blir som folk, så man kan starta dagen. Har en del att stå i idag. Idag ska jag baka bullar, jag ska städa. Badrummet ska äntligen få sig en ordentlig omgång. Sen när allt är klart, då ska jag ta en lång välförtjänt dusch. Ååh vad jag längtar efter en varm dusch.

Vaknade i morse och trodde jag skulle frysa ihjäl. Tänkte jahapp, är det min tur med feber nu? Men så var inte fallet, tog en temp och den visade på 36,1. Inte konstigt att jag frös! Sen när hade jag den morgontempen? Jag som i vanliga fall är väldigt varmblodig och brukar ha en bit över 37 som morontemp. Men det har ändrats efter operationen. Numer är jag en frusen tjej.