Jag visste det skulle bli svårt, men inte att det skulle vara så här svårt. Att sluta röka alltså. Jag har bara precis passerat ett dygn med ett par timmars marginal. Och i skrivande stund känner jag mig som ett vrak. Så fort någon säger något opassande börjar jag ta mig tusan nästan grina. Känner bara för att lägga mig ner och gråta ögonen ur mig. Jag VILL ha en cigg, NU! NU NU NU NU NU!

Hela kroppen bara skriker efter det. Bara några bloss, bara en endaste liten cigg. Det skulle vara så himla toppen. Och det skulle vara skönt att slippa känslan av att vilja strypa allt och alla ;) Just nu kommer man nära mig på egen risk ;) Är bara så himla trött och ledsen och ännu mera trött. Sitter och längtar efter att Willys ska stängas, så jag inte längre kan känna hur enkelt det bara vore att springa upp dit och köpa ett paket..

Jag skulle gärna vilja ta en lång varm dusch, alldeles bara för mig själv. Men då blir jag för slö istället. För då måste jag torka håret och fixa det sen efteråt, och det orkar jag inte. Och helst av allt borde jag bara lägga mig, för jag måste upp tidigt imorgon. Alla dessa tidiga mornar gör mig extra deppig. Eller så är det bristen på cigg som får mig att känna så ;) Men det känns bara orättvist att måsta kliva upp tidigt typ jämt. Och alla de gånger jag måste ställa klockan för att kliva upp, då måste jag sedan väcka lilleman. Men är det helg och vi FÅR SOVA länge, då vaknar han tidigare än tuppen ;)

Visste inte att man blev såhär trött av att inte röka. Men jag är helt dödstrött och orkeslös. Jag som trodde jag var trött innan, hade visst fel. Försöker tänka på allt positivt med att vara utan ciggen. Tänk tex vad gott jag kommer lukta inom bara några veckor, kommer ju inte stinka askkopp längre! Det måste ju vara positivt. Och jag förpgiftar inte mitt barns närvaro med giftig rök och äckelpäckel. Och ja, det finns väl egentligen bara massa plus med att inte röka. Men det är svårt att känna det just nu i skrivande stund..

Nej. slå igång tv'n en stund. Så man får glo på den ett tag, så får man sova sen. Men jag vill inte gå upp aptidigt imorgon bara för att åka till sjukhuset och få en spruta i baken, nejtack. Men jag har ju dessvärre inget val.

Goddag! Fastän det känns som allt annat än en god dag ;) Jag är jättetrött, och irriterad som bara den. På allt och alla! Och det känns som allt går i slowmotion. Men det har kommit nu först på eftermiddagen. Och jag är tröttare än tröttast just nu. Och då får man känna så ;) Jag har inte haft en lugn stund på hela dagen. Har hållt igång sen i morse. Inte latat mig alls. Först var vi på luciafirande på dagis, jättemysigt var det! Dock ville lilleman inte vara med och sjunga med dom andra barnen,

Sen stannade lilleman på dagis. Och själv gick jag hem och satte fart, samlade ihop tvätt. Tvättade i tvättstugan idag nämligen. Och det mina damer och herrar, tänker jag INTE göra om. Har sagt det så många gånger nu, efter att vi varit ute och tvättat. Och det blir alltid fel när man tvättar där, och tvätten hinner aldrig bli torr, och jag är sjukt less på halvtorr tvätt. Tvättar man där ute vill man ändå kunde vika in det i garderoberna på en gång när man kommer hem. Och inte behöva hänga upp skiten hemma iaf. Så nej, det är färdigtvättat där ute nu. Och OM jag skulle komma på tanken att tvätta där ute igen, då ska det vara den tvättstuga med flest maskiner och tummlare. Den vi hade idag var inget bra. Tvättar heller inne faktiskt, än om vi får mycket dyrare elräkning då. Känns som att jag skiter i det just nu.. Det enda jag tänker fortsätta tvätta där ute är soffklädslarna.

Sedan mellan varven till tvättstugan så har jag städar inne. Har nog inte suttit still mer än 20 minuter på hela dagen. Känns i huvudet att jag slarvat med både mat och vatten idag, pannknackDeluxe. Ska ta och hämta mig ett stort glas vatten, och se om det går att rädda upp på något vis. Annars får jag väl gå och vila en stund.

Idag är det 1 år sedan jag låg på operationsbordet. Tänk att det redan gått ett år. På ett år har jag gått ner 55 kg. Och sedan flytstart har jag gått ner 71 kg. Det är helt ofattbart mycket. Hade inte ens kunnat drömma om det. Och här är jag, 71 kg lättare. Det är fantastiskt egentligen. 

Och så är det ett dygn sedan jag tog sista ciggen. Om nu någon bryr sig ;) Och jag är VÄLDIGT irriterad och på ett hemskt humör. Och det skulle vara så enkelt att bara gå och köpa ett paket cigg. Men grejen är den att det är bara den där första ciggen jag vill ha, sen vill jag inte ha mer. Vill bara ha en, känna kicken och sen kommer jag inte vilja ha mer, sen kommer jag känna mig dum att jag köpte. Så jag låter bli, in i det längsta tänker jag låta bli. Jag KAN klara det här. Dock känns det som en omöjlighet just nu. Suck, stånk och stön.